Fantastiska idéer #2 ×

System som ger eko i kvarteret

I en hållbar samhällsutveckling spelar ekosystemtjänster en nyckelroll. Inte minst när det gäller anpassning till ett förändrat klimat. Grönområden och vattenmiljöer dämpar effekterna av skyfall, ��versvämningar och värmeböljor. Men hur får man in ekosystemtjänster i tät stadsmiljö? Grönytefaktorn kan vara ett hjälpmedel.

Grönytefaktorn är ett enkelt och lärande planeringsverktyg för arbetet med klimatanpassning och ekosystemtjänster i plan- och byggprocessen. Idén med en grönytefaktor kommer ursprungligen från Tyskland och användes i samband med Bomässan i Malmö. När sedan planeringen kom igång för Norra Djurgårdsstaden i Stockholm utvecklades modellen. Marie Åslund och Daniel Larsson på WSP har på uppdrag åt Stockholms stad arbetat med underlag, idéarbete, illustrationer och beräkningar.  

Att arbete med en grönytefaktor har många fördelar. En tydlig metod underlättar både planarbete och byggherrens arbete. I grönytefaktorn mäts mängden ekologiskt effektiva ytor inom ett kvarter dvs alla ytor med grönska, träd (gröna ytor)och ytor som hanterar dagvatten (blå ytor)

 I Norra Djurgårdsstaden har grönytefaktorn satts till 0,60. Det innebär att när man delar den ”ekologiskt effektiva” ytan i kvarteret (alla gröna och blå ytor som har positiv betydelse för platsens ekosystem och lokalklimat samt sociala värden kopplade till grönska), med hela tomtens yta så ska resultatet bli minst 0,60.

NU ÄVEN FÖR STADSDELAR

Modellen har utvecklats vidare under senare år i det Vinnovafinansierade utvecklingsprojektet ”C/O City” där WSP var en av deltagarna och där en modell för Grönytefaktorn för offentlig mark och stadsdelar tagits fram.  

Nu har Marie och Daniel även utvecklat en generell modell för kvarters-GYF som använts både i Nacka och Täby.

Ett verktyg som Grönytefaktorn kan tjäna om som inspiration och hjälpmedel och garanterar en viss mängd ekologiskt effektiv yta, säger Marie Åslund. Det är viktigt att poängtera att grönytefaktorn inte i sig skapar attraktiva stadsrum. Inte heller ersätter den annan grönstrukturplanering, hänsyn till befintliga värden med mera. För att skapa goda attraktiva miljöer krävs landskapsarkitektens kunskap och kreativa idéer så att platsens ekosystem utnyttjas fullt ut. Träd, buskar, vattenmiljöer och grönska måste samverka i ett väl gestaltat rumsligt sammanhang för att resultatet ska bli bra.

Ett verktyg som GYF kan tjäna om som inspiration och hjälpmedel

Läs mer om Bostäder, Utveckling av städer och regioner på wspgroup.se

Kontaktperson: Fredrik Bergström
WSP Analysis & Strategy Director
+46 10 7228679, fredrik.bergstrom@wspgroup.se

Fler fantastiska idéer

# 7

”Barbapappor” förenklar Vattentjänstlagen

År 2006 kom Lagen om allmänna vattentjänster och i 6§ beskrivs kommunens skyldighet att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang. Enkelt uttryckt: Om tillräckligt många bor nära varandra så har kommunen ansvar för dricks-, spill och dagvatten.

# 4

1 mm skillnad mäts enklast från rymden

Att jorden rör sig är ingen nyhet, och att jordytans kontinental­plattor flyttar sig märker vi i olika naturfenomen. Men när ingenjörer ska konstruera lösningar för vägar, järnvägar och byggnader så vet man att markrörelser så småningom kommer att påverka funktionen. Men hur och hur mycket har varit svårt – och kostsamt – att få reda på. Då insåg Johan Vium Andersson att vi kan ta hjälp av satelliter som hjälper oss få koll.

# 1

Barnen klickar på sjukhuset

I Göteborg ska Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus byggas till med ytterligare en sjukhusbyggnad. Stort fokus läggs i projektet på att sätta de små patienterna i centrum för att underlätta deras tillvaro på sjukhuset. Att vara på sjukhus innebär att mängder av information ska hanteras, vilka undersökningar väntar, vad heter doktorn, när kan jag gå till lekrummet, vad blir det för mat? All denna information måste gå att sammanställa på ett överskådligt och smart sätt, tänkte Pontus Lagerström. Nu håller han på och bygger upp det virtuella patientrummet.

Visa alla idéer